Emma heter alltså jag, är en 27-årig tjej som bor i en liten liten by drygt 7 mil från Örnsköldsvik. Jag är uppvuxen med hundar, när jag föddes hade mina föräldrar en gråhundstik, Smulan, och sen skaffade dom en golden retriever tik, Isa. När vi hade Smulan var jag så liten så henne gjorde jag inget med, men Isa tränade jag lite "agility" med hemma på gården. Byggde hinder med plaststolar och pinnar, och hade till och med en tunnel. Körde också lite personsök i skogen, trots att jag inte förstod vad det var för något då.
När Isa blev sjuk och fick livmoderinflammation 10 år gammal valde mina föräldrar att ta bort henne. Jag kände direkt att jag inte klarade av att vara utan hund, och ringde på impuls på en annons jag såg på Blocket. Åkte och tittade på valparna och tingade en. Två veckor senare hämtade jag Nero. Nero var tänkt som en ren sällskapshund men genom en kompis som tävlade lydnad med sin labrador började vi också träna. Att träna med Nero är inte så enkelt och efter att ha försökt mig på tävla några gånger med honom så insåg jag att han har inget intresse av lydnad.
Jag började då leta efter en ras som skulle kunna passa mig, och hittade Welsh corgi Cardigan som jag fastnade för. Mejlade en uppfödare långt upp i norra Sverige, men efter ett tag så skrev hon att tiken tyvärr blivit sjuk och det blir ingen parning. Jag gick då tillbaka till en kennel jag tittat på innan jag köpte Nero, men då pga av en annan ras. Nu hade de köpt en corgi, och dessutom skulle hon paras! Jag mejlade en intresseanmälan på en gång, och från den kullen köpte jag sen världens bästa Dollar. Tyvärr började Dollar och hans kullbror, som bor hos mina föräldrar, slåss när de blev könsmogna så jag blev tyvärr tvungen att omplacera Dollar. Ett beslut som fortfarande skär i mitt hjärta för jag kommer aldrig få en annan hund som är så perfekt i träning för mig.
Förutom hundarna har jag också 3 katter och en foderhäst, en tinkerhingst som heter Sultan.
När Isa blev sjuk och fick livmoderinflammation 10 år gammal valde mina föräldrar att ta bort henne. Jag kände direkt att jag inte klarade av att vara utan hund, och ringde på impuls på en annons jag såg på Blocket. Åkte och tittade på valparna och tingade en. Två veckor senare hämtade jag Nero. Nero var tänkt som en ren sällskapshund men genom en kompis som tävlade lydnad med sin labrador började vi också träna. Att träna med Nero är inte så enkelt och efter att ha försökt mig på tävla några gånger med honom så insåg jag att han har inget intresse av lydnad.
Jag började då leta efter en ras som skulle kunna passa mig, och hittade Welsh corgi Cardigan som jag fastnade för. Mejlade en uppfödare långt upp i norra Sverige, men efter ett tag så skrev hon att tiken tyvärr blivit sjuk och det blir ingen parning. Jag gick då tillbaka till en kennel jag tittat på innan jag köpte Nero, men då pga av en annan ras. Nu hade de köpt en corgi, och dessutom skulle hon paras! Jag mejlade en intresseanmälan på en gång, och från den kullen köpte jag sen världens bästa Dollar. Tyvärr började Dollar och hans kullbror, som bor hos mina föräldrar, slåss när de blev könsmogna så jag blev tyvärr tvungen att omplacera Dollar. Ett beslut som fortfarande skär i mitt hjärta för jag kommer aldrig få en annan hund som är så perfekt i träning för mig.
Förutom hundarna har jag också 3 katter och en foderhäst, en tinkerhingst som heter Sultan.